Från hästdragna kärror till brandbilar
Tidaholms Bruk var välkänt över hela Sverige för sin tillverkning av möbler, inredningar och hästdragna åkdon. Denna tillverkning startades i början av 1870-talet. Brukets paradprodukt och största försäljningsframgång vid sekelskiftet var "Tidaholmskärran", tillverkad i över 7000 exemplar och spridd över hela Skandinavien.
1903 tillverkade Tidaholms Bruk sin första bil, en lastbil som döptes till Tor I. Konstruktör var cykeltillverkaren Gottfrid Lindström, som hade sina rötter i Tidaholmsbygden. Han hade bott i Amerika några år och lärt sig bygga bilar. Omkring 1906 kom man med en lättare modell som kallades "kombinerad person och lastautomobil". Den kunde både användas för person- och godstransporter, därav namnet. En viss serietillverkning av denna modell kom till stånd och bilarna var försedda med tyska motorer av märket Fafnir. År 1908 levererades en sådan bil till Gustav V och bruket blev härigenom Kunglig Hovleverantör.
Bruket tillverkade några personbilar de första åren (ingen av dessa finns dessvärre bevarad), men inriktade sig tämligen omgående på att endast tillverka nyttofordon framför allt lastbilar, bussar och brandfordon. Specialfordon tillverkades också, bl.a. soptransportbilar. Tekniskt sett låg man långt framme och "Tidaholmarn" blev ett begrepp.
Den svåra lågkonjunkturen på 1930-talet fick dessvärre till följd att Tidaholms Bruk tvingades avveckla verksamheten 1934. Ca 1100 bilar tillverkades totalt.
Tidaholms Bruks lokaler övertogs av Tidaholms stad som i samband därmed tillvaratog och bevarade brukets arkiv. Arkivet finns alltjämt kvar och handhas av Tidaholms museum. Brukets lokaler såldes vidare till Bofors i Karlskoga och billtillverkningen som bedrivits där föll i glömska allteftersom åren gick.
I slutet av 1950-talet började två enskilda tidaholmsbor, Bengt Hammarroth och John Lindgren, att forska efter gamla tidaholmsbilar. De fick tillgång till bruksarkivet och lyckades på så sätt återbörda ett antal fordon. De tillvaratog dessutom försäljningsbroschyrer, gjutformar, foton och andra handlingar angående Tidaholms Bruks biltillverkning som fanns i brukets gamla sågverk.
Så småningom anslöt sig fler bilintresserade tidaholmsbor till Hammarroth och Lindgren för att hjälpa till med restaurering av gamla tidaholmsbilar. Resultatet av deras arbete finns idag att beskåda på Tidaholms museum. Förutom brandfordon av de flesta typer som tillverkades vid bruket, finns där en buss och en lastbil, motorer, originalbroschyrer m.m. Museet drivs i kommunal regi och fordonen underhålls och restaureras av en grupp eldsjälar på ideell basis. Museet är väl värt ett besök för den som intresserad av svensk bilhistoria. I övrig beskriver museet stadens utveckling i bildspel och basutställning, dessutom finns en levande smedja, en av Sveriges sista industrismedjor för frismide och tillfälliga utställningar.