Bakgrund

Kvarnstenshuggning

Under många hundra år var det kvarnstenshuggning på Liane- och Korserudsfjället som ligger i Skållerud och Dalskog socknar i Dalsland mellan sjöarna Åklången och Erve.

Arbetet med att hugga kvarnstenar gjordes av bönderna i trakten. I oktober när det mesta av jordbruksarbetet var klart för året började man med kvarnstenshuggningen och sedan höll man på tills vårbruket kallade.

Tillverkningen

Det första som fick göras var att ta fram ett bra ämne till en kvarnsten. Från början användes lösa stenblock men senare kom det att sprängas med svartkrut. Blocken pallades upp så att arbetshöjden blev någorlunda lämplig. Detta fick hela familjen hjälpa till med gammal som ung. Sedan höggs stenen med hjälp av en slägghammare och mejsel till lämplig storlek. Färdiga stenar ställdes på högkant så att de syntes väl när snön kom. Stenarna såldes till kvarnarna i Dalsland och Bohuslän men framförallt till Fryksdalen och andra trakter i Värmland och Bergslagen. Ofta var det fryksdalingarna som kom på senvintern med häst och släde och gjorde affärer Ibland hade de med bytesvaror såsom åkslädar, skåpklockor, liggsoffor, laggkärl m. m. vilka användes för att byta till sig kvarnstenar.
Ännu kan man gå där tillverkningen skedde och se rester av huggningen. Dels skärvor men också stenar som på ett eller annat sätt inte har blivit färdig. Det kan bero på att en stor flis gått ur stenen eller att en spricka uppstått så stenen blivit oanvändbar till kvarnsten.

För att få ut största möjliga storlek ur stenämnet så användes en smal bräda med flera hål i. Brädan hade i ena ändan en dubb som sattes fast i centrum av stenen. Sedan men hålens hjälp så mättes stenen upp. Kvarnsten mättes i det ovanliga måttet grep.

Klicka på bilden för mer information hur man räknar ut grep mot dagens sätt att mäta.