Bostadsbyggandet tar fart

I början av 1930-talet började också önskemål om mera tidsenliga bostäder göra sig påträngande bland bolagets anställda. Man drömde om ett eget hem i en liten villa.
Cementbolaget fann då att bästa lösningen var att med bolagets hjälp skapa ett egnahemsområde. Då blev det möjligt tillgodose önskningar om bättre bostäder. 

Ett område om 29 hektar avstyckades 1932 till 107 tomter, området fick namnet Sjösäters egnahemsområde. Tomterna blev ganska stora, i allmänhet omkring 1 500 kvm. Tomtpriset sattes till 75 öre per kvm. Cementbolaget ordnade gator, vatten-, avlopps- och elledningar samt gatubelysning, något som dåvarande Österplana kommun varken hade resurser eller skyldighet att åta sig. Hellekis Egnahemsförening bildades och egnahemslån ordnades åt dem som ville bygga.

År 1936 fanns det inom egnahemsområdet 28 bebyggda tomter. Men det såg ut som om byggnadsverksamheten skulle stagnera. Cementbolaget gick då in för att bygga åtta enplansvillor med en bostadsyta v ca 60 kvm uppdelade på två rum och kök med källare under hela huset. De försågs med dåtidens moderna bekvämligheter, vatten, avlopp, värmeledning och wc. Villorna överläts sedan helt färdiga till spekulanter mot statligt egnahemslån och ett 10-årigt amorteringslån hos bolaget. Priset var med tomt ca 7 000 kronor.

När andra världskriget bröt ut fanns inom egnahemsområdet 45 bebyggda tomter. Byggnadsverksamheten var låg under krigsåren. Cementbolaget byggde tre tjänstemannavillor och två radhus, så kallade övergångshus.

De båda radhusen innehöll vardera 6 enrumslägenheter med kök och källare. Värmeledning ordnades för varje lägenhet med kökspanna. Radhusens tillkomsthistoria är ganska unik och signalerades på sin tid i pressen som efterföljansvärd. De byggdes som s.k. övergångshus och var som sådana avsedda för nygifta. Hyran sattes lågt, kallhyra 12 kronor per månad. Men utöver hyran skulle hyresgästen hos bolaget avsätta ett sparkapital av 30 kronor per månad att förräntas med 5 % vilket var högre än gällande insättningsränta i bank. Hyrestiden var högst fem år. Då borde sparkapitalet utgöra en god grundplåt för byggandet av ett eget hem. Detta var långt innan bankerna började med sitt lönsparande.

Under krigsåren uppföres i Sjösäter 6 sk. Barnrikehus i Österplana kommuns regi med förmånliga statliga lån samt fem andra egna hem

Efter krigsslutet bromsades egnahemsbyggandet upp av rådande byggreglering. Först med tillkomsten av 1948 års egnahemslåneförordning stimulerades byggnadsverksamheten mera påtagligt och 1956 var alla de 100 byggbara tomterna i Sjösäters egnahemsområde bebyggda. Detta år anlades ett nytt egnahemsområde söder om det gamla. Det kallade Hönsäters egnahemsområde. Arkitekten Lennart Tham upprättade tomtplanen med drygt 50 tomter. Tomtpriset fastställdes till 2:50 kronor per kvm, eller samma pris som Kinnekulle kommun tillämpade i Gössäter. Även anslutningsavgiften följde kommunens taxa. Efter något år ökades bolagets subvention till egnahemsbyggarna till 8 000 kronor per fastighet. Detta område är nu också fullbyggt.