Från sågverk till bakverk

På 1970-talet gick sågverksnäringen på lågvarv och på 1980-talet kom nästa generation. Stigs söner Jan, Hans och Per levererade snickerivirke åt svarveri- och möbelindustrin främst i Hyssna.

Med 1990-talets ekonomiska kris försvann sysselsättningen men 1994 började de exportera virke igen. På grund av en åldrad maskinpark upphörde verksamheten. Den drivs idag vidare i mindre skala.

Hans Johansson, sågmästare och fjärde generationen, tog över anläggningen med hustrun Catharina 1999. Kulturmiljön var i behov av omvårdnad och de såg möjligheter. Ett långsiktigt arbete påbörjades. Första prioritet var att återskapa den yttre miljön och att renovera anläggningen. Utomhus täckte jord turbinfårorna och taket behövde bytas. Muren rekonstruerades, fasaden byttes ut, väggar och golv förstärktes. Den ursprungliga kvarnkammaren, som revs 1980, återskapades. Till den nya anläggningen byggdes ett bageri och ett trädäck intill ån.

Sommaren 2002 öppnade sommarkaféet i kvarnen. Alla inkomster gick tillbaka in i företaget och de första åren fick de leva på inkomsterna från sågverket. Den ursprungliga idén var att värna om hållbarhet för miljön, för fastigheter på anläggningen och landskapet runt ägorna. Renoveringen skulle vara varsam. Att säkra att kulturarvet och familjehistorien lever vidare var en annan röd tråd.
 
Verksamheten har utvidgats under åren och inrymmer idag ett pensionat för konferens- och hotellgäster. Sågverket är idag levande arbetslivsmuseum. Melltorps radby är klassad som kulturhistorisk miljö av riksintresse. I en radby ligger gårdarna på rad, vanligtvis längs bygatan. I samband med skiftesreformerna på 1800-talet försvann de flesta radbyar.