Företagen utvecklas
Nu började tankar på att tillverka en modern kompressoranläggning ta fastare form, Erik gjorde en ritning på en tvåcylindrig, luftkyld kompressor, sammanbyggd med en luftbehållare på en gjutjärnsplatta.
Ritningen togs till en verkstad i Teaterhusets källare. Den ägdes av tre bröder som sysslade med motorrenoveringar. De fick i uppdrag att tillverka en kompressorn. De tog uppdraget under förutsättning att de fick pengar i förskott och det fick de. Detta var våren 1931 och vid midsommar skulle kompressorn vara färdig.
Till Eriks förvåning hade kompressorn skickats till en firma i Stockholm som sålde färgsprutanläggningar. Bröderna var djupt ångerfulla och sa att de skulle tillverka ännu en anläggning om de bara fick förskottsbetalning. Det visade sig att även denna kompressor skickades till Stockholm. I september 1913 gick bröderna i konkurs.
Erik köpte hela rörelsen av konkursförvaltaren och anställde bröderna, då han bedömde att de hade kompetens som han hade nytta av framöver. Detta var en stor chansning då Erik inte hade någon insikt i mekanisk tillverkning, men han nu hade han vind i seglet och kunde effektivt konkurrera.
Nu följde en ständig utveckling av den mekaniska rörelsen. År 1933 flyttades den till snickerifabriken på Kämpagårdens mark (Vallgatan 38), som hade byggts till så att även denna verksamhet fick plats. Tillverkningen kompletterades med luftrenare och transformatorer samt färgtrycksbehållare.
Den mekaniska rörelsen drevs jämsides med snickeriet. Det importerades hela tågsätt med äkta mahognyträ från Afrika. Konkurrensen var mycket hård och Kreugerkraschen hade satt sina spår i näringslivet. Företaget hade 51 varuväxlar som inte kunde lösas in, vid detta tillfälle tvekade Erik om möjligheterna att klara av situationen. Erik arbetade som en robot och hade inget annat i tankarna än att klara finanserna. Han försörjde även sin mor och syster Erika.
År 1934 repade sig finanserna, affärerna gick bättre. År 1935 var ännu gynnsammare och varuväxlarna kunde lösas in kontant. År 1935 köptes en stor tomt på Kämpagårdens mark och en helt ny fabrik byggdes för den mekaniska rörelsen. Vid midsommartid 1936 kunde Eric visa fram ett komplett tillverkningsprogram för färgsprutanläggningar på en utställning i Tibro.