Miljöförändringar

Miljöförändringar

De senaste två hundra åren vid Göta älv har inneburit en enorm framgång i samhällsutveckling och industriell expansion. Människan har på flera sätt lyckats tämja älven för sina syften. Men det har ändå inte inneburit total kontroll över älven. Sårbarheten vid älvstranden är på många sätt nedärvd, då det längs med större delen av Göta älvdalen finns så kallad kvicklera, som är mycket skredkänslig. I dag finns kännedom om över 200 skred i Göta älvs historia, och de som inträffat sedan industrialiseringens början har lett till stor materiell förödelse och betecknats som naturkatastrofer.⁵⁹ Industrisamhället i sig har också skapat nya problem, både lokala och globala: miljöföroreningar i vattnet, förgiftad industrimark längs med älvstranden och inte minst den globala klimatförändringen som utgör ett särskilt hot för samhällena vid Göta älv.⁶⁰

Miljöförändringarna på jorden är lika gamla som planeten själv och människan har omformat och förändrat sina jordiska omgivningar under hela sin tillvaro. Men något som liknar 1900-talet har aldrig tidigare funnits i historien. Tidigare har asteroider eller vulkaner ställt till med genomgripande miljöförändringar – men mänskligheten har inte gjort det. Den industrialisering som påbörjats under 1800-talet, eller ännu tidigare i andra länder, accelererade kraftigt under1900-talet och påverkade många processer i miljön som innebär ekologisk förändring som luftföroreningar, kemikaliepåverkan, artutrotning, klimatpåverkan etcetera. I efterhand har denna tid fått namnet Den Stora Accelerationen och beskrivs i forskningen som ett gigantiskt okontrollerat experiment – ingen vet vart det i slutändan för oss.⁶¹

Processerna är i många fall inte nya: huggit ned träd, utvunnit kraft, alstrat avfall eller odlat grödor har människan gjort länge, men det som skedde under 1900-talet är en fråga om omfattning och grad, där i stort sett allt blev mera, större, kraftigare och snabbare ju mer industrialiseringen framskred.⁶² De människor som levt vid Göta älv under 1800- och 1900-talen har på nära håll kunnat se denna historiska förändring inte minst när det gäller elkraftens utveckling och dess många användningsområden, konsumtionens utbredning eller förändringarna av transportmedel och dess drivmedel: från vinddrivna segelbåtar till ångbåtar och så småningom stora fossildrivna lastbåtar, via järnvägen till vägtrafikens utveckling, som medfört att en stor del av varutransporterna nu görs med lastbil bredvid älven – med koldioxidutsläpp som följd. Men de samlade effekterna av vad industrisamhället inneburit för den lokala och globala miljön är svåra att få grepp om för enskilda individer, och en hel del av förändringarna är heller inte synliga, som föroreningar i mark, vatten och luft. Förutsättningar att lösa många av de miljöproblem som tidigare industrialiseringsfaser skapat är dock goda vid Göta älv, som har både vattenkraft, möjlighet till transporter på vatten med miljövänligare bränsle, samt har många innovativa industricentrum i sin närhet.

Noter:

[59] Bo Björklund, Göta älvdalen. Berättelser och bilder, 2016, s. 54, "Skredrisk Göta älv", SGI - Statens geotekniska institut http://www.swedgeo.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar/gota-alv/ (hämtat 2018-01-15). se även reportage i Sveriges radios Godmorgon, världen! 2017-12-03 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=6833065

[60] J.R. McNeill, Någonting är nytt under solen. Nittonhundratalets miljöhistoria, Stockholm 2003 och 2011.

[61] J.R. McNeill, Någonting är nytt under solen. Nittonhundratalets miljöhistoria, Stockholm 2003 och 2011, s. 23–24, Sverker Sörlin, Antropocen, en essä om människans tidsålder, Stockholm 2017.

[62] J.R. McNeill, Någonting är nytt under solen. Nittonhundratalets miljöhistoria, Stockholm 2003 och 2011, s. 23–24.