![scan-SKLS Charkfabriken foto VGM[2166].jpg](https://www.prismavg.se/files/square_thumbnails/3ceb1058986d0d5d1c5381851b96c389.jpg "scan-SKLS Charkfabriken foto VGM[2166].jpg")
Göta älvs historia
En plats för fredslängtan och drottningar
Den rika forntida och medeltida historien är ständigt närvarande i Göta älvdalen. Att blicka bakåt och knyta sin egen tid till en äldre historia är inget nytt och var inte ovanligt under den industriella genombrottstiden, när allt tycktes förändras i snabb fart och storskaliga, industriella krig tornade upp sig. I synnerhet Kungälvstrakten, där det nordiska trekungamötet ska ha ägt rum år 1101, är rikligt företrädd bland återblickar eller symboliska avstamp. 1899 under det decennium när industrialiseringen i Sverige tog fart på allvar och kvinnor mobiliserade för rösträtt och medborgerliga rättigheter skrev den blivande nobelpristagaren i litteratur Selma Lagerlöf novellsamlingen Drottningar i Kungahälla. Lagerlöf hade vistats mycket hos sin bror som var läkare i Kungälv och hört ”gamla människor som bo vid den stora älven” berätta om Kungälvstraktens historiska minnen.48
Novellsamlingen utspelar sig vid Göta älv och bygger på Snorre Sturlassons Heimskringla som kom ut ca 1230 och bland annat berör händelser kring det gamla Kungahälla, Kungälvs föregångare, omkring 1100-talet. Lagerlöf ville dock skriva om de händelser som Snorre tar upp ur kvinnornas perspektiv.49 Enligt uppgifter i brev från Lagerlöf var syftet att skriva om olika sorters kvinnor: vilden, valkyrian, fredsmäklaren, drottningen med mera och den längsta och mest utförliga novellen ägnade hon åt trälen Astrid, en kvinna lägst ner i den sociala hierarkin som spelar en relativt obetydlig roll i Snorres berättelse.50 Det historiska stoffet får nytt liv genom Lagerlöfs mångröstade och djärva berättarteknik och den mångtydiga berättelsen som fokuserar såväl kvinnlig identitet som passion är både utmanande och modern.51 Genom att lyfta upp historiska kvinnor vid Göta älv och ge dem ny betydelse, ville Lagerlöf med Drottningar i Kungahälla sannolikt ingjuta kraft i tidens begynnande kvinnorörelse och framför allt ge dem en historisk grund att stå på.
Det historiska området där Göta älv delar sig och Nordre älv viker av längs med Hisingens norra sida, aktualiserades också under och efter andra världskriget som en plats för fredslängtan. På en väl synlig plats på Fästningsholmen restes under brinnande krig, samma år som Tyskland hade ockuperat Danmark och Norge, en minnessten om det medeltida trekungamötet: ”[å]r 1101 möttes enligt hävderna Nordens tre konungar vid älven att slita tvister och främja fred. Fornminnessällskapet Vikarvet reste stenen år 1940”.52 En stillsam påminnelse om de tre nordiska ländernas historiska fredsvilja eller en mångbottnad kommentar till dagspolitiken?
Sju år senare när det andra världskriget slutligen var över var det ingen tillfällighet att det just i Kungälv vid Göta älv år 1947 grundades en samnordisk folkhögskola: Nordiska folkhögskolan. Bakgrunden var den tid med krig, totalitära regimer och stängda gränser som präglat Norden och Europa.53 Nu ville man på platsen för det historiska fredsmötet skapa en skola där unga människor i Norden kunde träffas över spännande ämnen och utvecklas tillsammans. Nordiska värderingar såsom öppenhet, frihet och demokratiska rättigheter skulle också aktualiseras inom skolans ram. Nordiska folkhögskolan är fortfarande i drift och erbjuder en rad olika studieinriktningar med nordisk profil.54
Vällingklockan i Götaälvdalen
Under sina sista år bodde konstnären Ivar Arosenius med sin fru Eva och sin dotter Lillan i Älvängen vid Göta älv. Här gjorde han under ett och ett halvt år en tredjedel av sin samlade produktion och här dog han, endast 30 år gammal i blödarsjuka 1908. Från huset där hanbodde kunde Arosenius se ångloken bolma förbi flera gånger om dagen i stationssamhället Älvängen och nere vid älven var passagerar- och frakttrafiken livlig med segelskutor, ångbåtar och fraktfartyg. Hans pappa var baningenjör och hade deltagit i bygget av Bergslagsbanan som gick genom samhället.55 På flera av Arosenius målningar från den här tiden skymtar Göta älv i bakgrunden, men akvarellen Vällingklockan ger ett speciellt skimmer över den tid som beskrivits i denna text när industrisamhället växte fram.
Bilden skildrar ett litet blomsterklätt människotroll i förgrunden som ståendes i ett hav av blåklockor och prästkragar drar i repet på en stor, ringande vällingklocka i bildens centrum. I bakgrunden en slänt ned mot ett Göta älv-landskap i aftonfärger, som motsvarar utsikten från höjden bakom det hus där han bodde.56 Men den vita kyrkan vid älven i bildens högerkant fanns inte där i verkligheten, och inte heller har det stått någon vällingklocka på denna plats vid Älvängen.57 Arosenius har inte bara återgett vad han sett utan målat både det verkliga landskapet och en sagovärld på samma gång.
Bilden öppnar upp för tankar och associationer åt många håll. Men eftersom vällingklockan, som reglerade dagarna på bruksorter och större gårdar, kan ses som en symbol för den tidiga industrialiseringen, som krävde en helt ny tidsdisciplin av arbetarna, skulle man kunna se målningen som en kommentar till denna epok. Ringer det lilla trollet in en helt ny, industriell tid full av blomstrande möjligheter vid det vackra, lite magiskt skimrande älvlandskapet? Eller ringer trollet för att varna för en tid som går alltför fort och får konsekvenser ingen anat? Eller ringer det helt enkelt för att påminna om fantasin och äldre tiders folktro i en tid alltmer präglad av rationalitet, maskiner och realism? Svaren finns nog bara i betraktarens öga. Men säkert är att det var en ny, omvälvande tid som drog fram vid Göta älv där i 1900-talets början när konstnären målade en ringande vällingklocka vid dess strand.
Noter:
[48] Kerstin Berg och Nils Zandhers, ”Kungahälla i dikt och bild. Selma Lagerlöf och Selma Johansson”, i Lars Linge (red.) Nordiska möten. Antologi kring trekungamötet 1101, Kungälv 2001, s.128.
[49] Helena Forsås-Scott, “Selma Lagerlöf's 'Astrid' : textual strategy and feminine identity” i Sarah Death and Helena Forsås-Scott (red.), A century of Swedish narrative, Norwich 1994, S. 63.
[50] Helena Forsås-Scott, “Selma Lagerlöf's 'Astrid' : textual strategy and feminine identity” i Sarah Death and Helena Forsås-Scott (red.), A century of Swedish narrative, Norwich 1994, S. 67.
[51] Helena Forsås-Scott, “Selma Lagerlöf's 'Astrid' : textual strategy and feminine identity” i Sarah Death and Helena Forsås-Scott (red.), A century of Swedish narrative, Norwich 1994, S. S. 73.
[52] Lars Linge ”Nordiska möten – en inledande presentation” i Lars Linge (red.) Nordiska möten. Antologi kring trekungamötet 1101, Kungälv 2001, s. 7.
[53] Lars Linge ”Nordiska möten – en inledande presentation” i Lars Linge (red.) Nordiska möten. Antologi kring trekungamötet 1101, Kungälv 2001, s. 7.
[54] Nordiska folkhögskolan: http://nordiska.fhsk.se/
[55] Sigun Melander, Ivar Arosenius i Älvängen. Den lyckliga familjen, 2009 s. 24–25.
[56] Sigun Melander, Ivar Arosenius i Älvängen. Den lyckliga familjen, 2009 s. 11.
[57] Sigun Melander, Ivar Arosenius i Älvängen. Den lyckliga familjen, 2009 s. 11.