Potentiella katastrofer

Den skredkänsliga älvdalen

Leran som omger Göta älvdalen är på många platser mellan 50 och 100 m djup och har sitt ursprung från den tiden då området bestod av en djup havsvik från Västerhavet. Slam från inlandsisens smältvatten bildade stora lager av lera. Efterhand som landet höjde sig ur havet formades landskapet genom erosion och skred i älvbankar och raviner, vilket gör Göta älvdalen till ett av Sveriges mest skredutsatta områden. Flera stora skred har skett i modern tid och en kartläggning från statens geotekniska institut visar att många områden längs Göta älv har fortsatt hög risk för skred i framtiden, inte minst på grund av ett förändrat klimat.⁴²

På 1950-talet inträffade två stora skred som fick dramatiska följder. Vid det så kallade Surteraset 1950 rasade en stor del av södra Surte ned i älven, affärslokaler klövs på mitten och en kvinna miste livet och några skadades. Förödelsen var stor på byggnader och infrastruktur, men de mänskliga förlusterna blev små tack vare att många redan hunnit ta sig till arbetet.⁴³ Några år senare, 1957, ägde det fyra gånger större Götaraset rum söder om Lilla Edet. Tre människor dog, många skadades eller blev hemlösa och den materiella förstörelsen var enorm. Till exempel rasade Göta sulfitfabrik till hälften ner i älven och järnvägsskenor bröts upp. I journalfilmen Katastrofen vid Lilla Edet flyger en helikopter över rasmassorna och vi kan höra speakerrösten meddela:

Tjugo år senare, 1977, skedde en av de största naturkatastroferna i modern tid i Sverige då delar av Tuve på den västra sidan älven rasade samman och 9 personer omkom och över 400 förlorade sina hem.⁴⁴

Kunskaperna om den skredutsatta Göta älvdalen har dock med åren blivit allt bättre. Statens geotekniska institut har på uppdrag av regeringen kartlagt skredriskerna längs hela Göta älv inklusive Nordre älv, mot bakgrund av behoven att i framtiden hantera ökade vattenflöden i älven. Den pågående klimatförändringen innebär ökad nederbörd i Västsverige, vilket leder till ökade vattenflöden i Göta älv som i sin tur ger mer erosion i älvfåran och högre vattentryck i lerjorden vid sidan av älven. Ett nytt stort skred i Göta älv kan få stora konsekvenser för bebyggelse och för vattenförsörjningen för omkringliggande kommuner.

Rapporten visar att det inom Göta älvdalen finns många områden med hög skredrisk för dagens förhållanden och att riskerna kommer att öka i ett förändrat klimat, om inga åtgärder vidtas. Därför har regeringen nu pekat ut Göta älvdalen som det första området i Sverige som är särskilt utsatt för klimatförändringar och där åtgärder därför behöver vidtas. Kombinationen av all samhällsnytta kring älven och älvdalen och de olika risker som finns gör Göta älv unik, det är väldigt mycket som drabbas om något händer.

Lyssna på ett radioreportage från Sveriges radio om raset i Tuve, och om regeringens utpekande av Göta älvdalen som Sveriges första extra skredkänsliga område här.⁴⁵)

Noter:

[42] "Skredrisk Göta älv", SGI - Statens geotekniska institut http://www.swedgeo.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar/gota-alv/ (hämtat 2018-01-15).

[43] Bo Björklund, Göta älvdalen. Berättelser och bilder, 2016, s. 51–52.

[44 ”Katastrofen vid Lilla Edet” i Veckorevy 1957-06-12, Svenska filmarkivet: http://www.filmarkivet.se/movies/veckorevy-1957-06-12/ (hämtat 2018-01-17)

[45] Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Tuveraset