Göta älv som vattenförsörjare

Göta älv som dricksvattentäkt

Göta älv är en nationell resurs och dess vatten används för många ändamål, till exempel som kylvatten eller processvatten till industrin och, inte minst, som dricksvatten. Cirka 700 000 människor i älvens angränsande kommuner är i dag beroende av Göta älv för sin dricksvattenförsörjning. Mölndal, Göteborg, Partille, Öckerö, Kungälv, Ale, Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg får sitt vatten helt eller delvis från Göta älv. Göta älv har använts som vattentäkt för Göteborg sedan slutet av 1800-talet, efter att Göteborgarna under en lång tid druckit orenat vatten som togs direkt från vallgraven och kanalerna. Detta resulterade under 1800-talet i både koleraepidemi och vattenbrist och en ny dricksvattentäkt var nödvändig.³⁷ Liknande öden hade drabbat Trollhätteborna som runt sekelskiftet 1900 gjorde en kraftansamling för ett nytt VA-system. Man beslöt att pumpa upp vatten från älven i ett vattentorn för vidare spridning ut i ledningar över samhället. Det stod färdigt 1908 och ses som en milstolpe i stadens hygienhistoria. Summan av alla sanitära ansträngningar kring vattenförsörjning och avlopp i Trollhättan innebar att spädbarnsdödligheten mer än halverades fram till 1920.³⁸

På 1950-talet ansågs älven hotad som vattentäkt. Den samhälleliga och industriella expansionen hade då blivit stor utmed älven och föroreningarna i vattnet hade ökat allt mer. Föroreningshalterna nådde sin topp på 1970-talet då kommuner och industrier började att vidta omfattande åtgärder för att förbättra älvvattnets kvalitet, till exempel genom att sanera avloppsutsläpp och bygga reningsverk. Stora förbättringar syntes snart och därefter har vattenkvaliteten successivt blivit bättre. I dag är vattenkvaliteten i Göta älv mycket god, även om det finns orosmoln. Risken för vattenburen smitta från avföring från människor och djur är ständigt överhängande till exempel vid regn och höga vattennivåer i älven.³⁹

Längs älven finns även flera industriområden med miljöfarliga ämnen i marken som vid översvämningar och skred kan frigöras och hamna i vattnet.⁴⁰ Älven är som tidigare nämnts också en viktig transportled, där bland annat stora mängder av olja och andra petroleumprodukter transporteras, vilket kan utgöra en risk för dricksvattnet om en olycka skulle ske. I sådana fall fungerar Delsjöarna som råvattenmagasin. Som en extra reserv kan vatten från Rådasjön pumpas till Delsjöarna. Tillsammans klarar dessa sjöar Göteborgs råvattenförsörjning i mer än en månad.⁴¹

Noter:

[37] "Skredrisk Göta älv", SGI - Statens geotekniska institut http://www.swedgeo.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar/gota-alv/ (hämtat 2018-01-15).
[38] Bo Björklund, Göta älvdalen. Berättelser och bilder, 2016, s. 51–52.
[39] ”Katastrofen vid Lilla Edet” i Veckorevy 1957-06-12, Svenska filmarkivet: http://www.filmarkivet.se/movies/veckorevy-1957-06-12/ (hämtat 2018-01-17)
[40] Är det intressant så spara artikeln som pdf någonstans så den inte försvinner från nätet: http://www.ttela.se/nyheter/lilla-edet/60-%C3%A5r-sedan-fabriken-rasade-ner-i-%C3%A4lven-1.4338324
[41] Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Tuveraset