Göta älvs betydelse för dagens infrastruktur

Vägar och broar utmanar älv- och järnvägstrafiken

Vägar och vandringsleder har gått längs med älven och i älvdalen sedan förhistorisk tid, men med bilismens utveckling och ökningen av antalet bilar i samhället omvandlades dessa leder så småningom till bilvägar och asfalterades, men med delvis samma sträckning. I dag följer Europaväg 45 älven och järnvägen på dess östra sida från Göteborg till Trollhättan och sedan vidare upp genom Sverige. Under 2000-talet har större delen av sträckan mellan Göteborg–Trollhättan byggts om till motorväg. På västra sidan av Göta älv går E6 från Göteborg, genom Kungälv och viker sedan av längs med havet upp mot Uddevalla. 1960-talet blev det årtionde då bilen på allvar slog igenom och kunde parkeras utanför en stor del av de svenska hemmen.³³ Men redan 1960 meddelar Saab i informationsfilmen Aktuellt om Saab att de dagligen börjat frakta sina motorer från fabriken i Göteborg till bilfabrikerna i Trollhättan i lastbil längs med vägarna:

Från Göteborgsfabriken forslas motorerna till Saabs bilfabriker i Trollhättan med stora långtradare som tar motorer till en hel dagsproduktions bilar i en enda last. Det betyder för närvarande drygt hundratalet motorer och det är alltså en värdefull last som varje dag transporteras från Göteborg till Trollhättan.³⁴

Såväl båttrafiken på Göta älv, som järnvägen i älvdalen hade alltså nu fått en konkurrent i den växande lastbilstrafiken.

   Med de möjligheter som industrisamhället medfört i form av kunnande och nya material så har även flera broar kunnat byggas över älven under de senaste seklet. De har ersatt tidigare månghundraårig färje- och roddtrafik och förbinder i dag bland annat älvdalens båda motorvägar. Exempelvis den 50 meter höga Angeredsbron som stod färdig 1978 och den 28 meter höga Stallbackabron i Trollhättan som invigdes 1981, och med sina 1 392 meter är en av Sveriges längsta broar. Jordfallsbron förbinder dagens Bohus på den östra sidan med Kungälv och Bohus fästning på den västra älvstranden och går bokstavligen över historiskt vatten. Någonstans i det här området där Göta älv delas i en nordlig och sydlig flodarm ska det berömda trekungamötet en gång ha ägt rum.³⁵ Bron öppnades 1966 och ersatte en färjeled som låg strax söder om bron. Namnet på bron har också kopplingar bakåt i historien, då det syftar på ett av älvdalens största jordskred, jordfallet, som inträffade på den östra älvsidan någon gång under 11–1200-tal.³⁶

Noter:

[33] Yvonne Hirdman m.fl. (red), Norstedts Sveriges Historia 1920–1965, Stockholm 2012, s.577.
[34] Aktuellt om SAAB (1960), Svenska filmarkivet (9.41 in i filmen) http://www.filmarkivet.se/movies/aktuellt-om-saab/
[35] Se diskussioner om platsen för trekungamötet i de olika bidragen i Lars Linge (red.) Nordiska möten. Antologi kring trekungamötet 1101, Kungälv 2001.
[36] Uppgifterna kring årtal varierar en del. Se t.ex. Bo Björklund, Göta älvdalen. Berättelser och bilder, 2016, s. 54, och Rune Ekre, ”Borgar och möten” i Lars Linge (red.) Nordiska möten. Antologi kring trekungamötet 1101, Kungälv 2001, s.99.