Ett klassiskt skeppsvarv i modern tid

På 1930-talet tog skeppsbyggeriet åter fart och år 1936 byggdes motorseglaren Hamlet, som en ny typ av motorseglare ritad av Gustav Groth. Detta fartyg följdes av flera av samma typ, vilka var kompositbyggen med järnspant och bordläggning av trä. I slutet på 1930-talet var återigen full sysselsättning vid varvet. Ungefär 95 personer var då verksamma på varvet. År 1938 var det för en andra gång dags att leverera fiskefartyg till Sydafrika. Det var ånyo det svensk-engelska rederiet Irving & Johnson Ltd i Kapstaden som var beställare och ordern bestod av fem fiskefartyg avsedda för linfiske. Gilia var först och byggdes 1938 och följdes året därefter av Poinsettia. Dessa stiliga ketchriggade systerfartyg av fur och ek konturerades av Gustaf Groth och var av ganska exklusivt utförande.

Tredje generationen Groth

När Gustaf Groth avled 1943 övertogs ledarskapet för varvet av tredje generationen, nämligen Åke Groth. Byggandet av motorseglare fortsatte och den sista i serien, Peter, byggdes år 1949 efter att ha stått spantad vid varvet sedan Gustaf Groth död. Under krigsåren 1942-1944 byggdes även fiskefartyg för Tyskland, dessa kom dock att tjänstgöra som patrullbåtar vid minfälten. År 1944 byggdes den första passagerarbåten i en serie av s k paddanbåtar vilka beställdes för att användas vid guidade turer i vallgraven och hamnen i Göteborg.  I slutet av 1944 fick varvet genom intresseorganisationen Föreningen Sveriges Mindre Varv och via sitt egna bolag AB Förenade Varv beställning på två fiskefartyg från isländska staten, vilka levererades 1946. Åren 1950 till 1952 byggdes också fyra fiskefartyg för dåvarande Sovjetunionen.

När landsvägstransporterna ökade i början av 1950-talet genom bättre vägnät blev det mindre sysselsättning för småtonnaget och träskutorna började att utrangeras. Varvet fick dock beställningar på fiskefartyg från Island och Ryssland så att produktionen av träfartyg kunde hållas igång ända till 1952, då det sista fartyget levererades till Ryssland.  År 1957 beställde Sjöfartsverket lotsbåtar som gav sysselsättning fram till 1965 och det byggdes ett 30-tal sådana vid varvet. Därefter var det slut på båtbyggandet under släkten Groths ledning. Under årens lopp hade närmare 500 fartyg byggts vid Sjötorps Varv.

Som klassiskt skeppsvarv var Sjötorps varv i drift långt in i modern tid. Skeppsbyggnadsverksamheten vid varvet upphörde först år 1976 och därefter var detta ett underhållsvarv för fritidsbåtar, då tredje generationen Groth, nämligen Åke Groth, pensionerade sig och överlät rörelsen på Göta kanalbolaget. Efter att Göta kanalbolaget återtagit varvsrörelsen efter 99 år under familjen Groths ledning, genomfördes en modernisering av byggnader och utrustning och en skrovhall uppfördes där ett par arbetsbåtar i järn för Vänerns Seglationsstyrelse byggdes. Men den huvudsakliga verksamheten vid varvet numera är dock underhåll och service av fritidsbåtar. Ett stort antal platser för vinterförvaring av nöjesbåtar finna i såväl torrdockan som på andra platser inom varvsområdet.

Källa:

Sjötorps Varf Docka och Ångsåg, av Daniel Eriksson. I: Skeppsbyggarna I, Bornmalm, Lennart; Bång Krister; Fredriksen, Christine; Ohlsson, Curt S. Göteborg 2009